AFS 2023:15 i praktiken – vägledning och aktuell lydelse

AFS 2023:15 innebär inte att alla arbetstagare ska genomgå samma undersökning. Arbetsgivaren behöver först bedöma arbetets risker och därefter avgöra om föreskrifterna kräver medicinsk kontroll, biologisk exponeringskontroll eller ett intyg om tjänstbarhet för det aktuella arbetet.

Kontrolldatum: 12 september 2026. Den konsoliderade AFS 2023:15 innehåller ändringar till och med AFS 2025:7, medan AFS 2025:4 är beslutad men träder i kraft först den 1 januari 2029.

AFS 2023:15 – vägledning om medicinska kontroller och tjänstbarhetsintyg

Vad AFS 2023:15 ska åstadkomma

Syftet med föreskrifterna är att minska risken för arbetsrelaterad ohälsa. Kontrollerna kan användas för att bedöma om en persons hälsotillstånd medger ett visst arbete, upptäcka ohälsa tidigt och ge underlag för arbetsmiljöåtgärder. Reglerna omfattar även hälsoundersökningar av flygpersonal inom civilflyget.

AFS 2023:15 trädde ursprungligen i kraft den 1 januari 2025 och ersatte AFS 2005:20 och AFS 2019:3. Författningen består av allmänna bestämmelser, regler om medicinska kontroller, andra undersökningar av arbetstagares hälsa, bestämmelser riktade till läkare samt övergångsbestämmelser och bilagor.

Paragraferna i föreskriften är bindande regler. Text som uttryckligen är märkt Allmänna råd är däremot inte bindande, utan ger rekommendationer och exempel på hur kraven kan uppfyllas.

Skillnaden mellan kontroll, exponeringskontroll och tjänstbarhetsintyg

Medicinsk kontroll

En medicinsk kontroll är kopplad till en arbetsrisk eller ett särskilt slags arbete. Den kan ha som mål att bedöma om hälsotillståndet medger arbetet, upptäcka tidiga tecken på ohälsa eller ge arbetsgivaren underlag för förebyggande åtgärder.

Biologisk exponeringskontroll

En biologisk exponeringskontroll gäller exponering som kan mätas i biologiskt material, exempelvis blyhalt i blod. Den ska inte förväxlas med en allmän hälsoundersökning: fokus ligger på den aktuella exponeringen och de krav eller gränser som föreskriften anger.

Intyg om tjänstbarhet

Ett tjänstbarhetsintyg är ett formellt besked om huruvida hälsotillståndet medger ett särskilt reglerat arbete. Det är inte ett generellt friskintyg och ska bara hanteras när reglerna för den aktuella arbetsuppgiften kräver ett sådant ställningstagande.

Begreppen kan alltså ingå i samma arbetsmiljöprocess men fyller olika funktioner. Arbetsgivaren bör kontrollera den paragraf och bilaga som gäller för risken i stället för att beställa ett standardpaket för hela personalgruppen.

När reglerna kan bli aktuella

AFS 2023:15 reglerar medicinska kontroller och biologiska exponeringskontroller för följande arbeten och exponeringar:

  • vibrationer,
  • handintensivt arbete,
  • nattarbete,
  • kemiska ämnen,
  • fibrosframkallande damm, däribland asbest, syntetiska oorganiska fibrer och kvarts,
  • bly, kadmium och kvicksilver,
  • klättring med stor nivåskillnad,
  • rök- och kemdykning,
  • dykeriarbete, samt
  • annat arbete där riskbedömningen motiverar en medicinsk kontroll.

Att ett ämne, ett arbetssätt eller nattarbete förekommer betyder inte automatiskt att alla på arbetsplatsen omfattas på samma sätt. Bedömningen behöver knytas till verkliga arbetsuppgifter, exponeringens karaktär och vilka arbetstagare som faktiskt berörs.

För vissa risker innehåller föreskriften särskilda kontrollkrav, tidpunkter eller bilagor. För annat arbete kan riskbedömningen visa att en medicinsk kontroll är motiverad även om arbetet inte passar in i en standardkategori.

Ett riskbaserat arbetsflöde

  1. Kartlägg arbetet. Beskriv arbetsmoment, ämnen, utrustning, arbetstider och särskilda fysiska krav. Skilj mellan befattningsnamn och de uppgifter som faktiskt utförs.
  2. Identifiera berörda risker. Matcha kartläggningen mot områdena i AFS 2023:15, exempelvis vibrationer, nattarbete, bly eller arbete med stor nivåskillnad.
  3. Avgränsa vilka som berörs. Dokumentera vilka arbetstagare eller arbetsmoment som omfattas och varför. Undvik att låta en hel avdelning ingå enbart därför att några få personer utför riskarbetet.
  4. Kontrollera rätt paragraf och bilaga. Fastställ om kravet gäller medicinsk kontroll, biologisk exponeringskontroll, tjänstbarhetsintyg eller en kombination, samt när kontrollen ska ske.
  5. Planera genomförandet. Ange ansvar, tidsfrister och hur resultat som är relevanta för arbetets säkerhet ska tas emot utan att fler medicinska uppgifter än nödvändigt sprids.
  6. Agera på arbetsmiljön. Använd utfallet som underlag för att ompröva riskbedömningen och vid behov ändra arbetsmetoder, exponering eller organisation. En kontroll ersätter inte åtgärder mot själva risken.
  7. Följ upp förändringar. Gör en ny bedömning när arbetsmetoder, ämnen, utrustning eller regler ändras. Kontrollera också om nya arbetstagare eller arbetsuppgifter har tillkommit.

Arbetsgivarens ansvar i praktiken

Arbetsgivaren behöver organisera arbetet så att rätt kontroll erbjuds eller genomförs när föreskriften kräver det. Det praktiska arbetet kan fördelas, men arbetsgivaren behöver fortfarande säkerställa att riskbedömningen, avgränsningen och uppföljningen fungerar.

Beställningen bör vara tydligt kopplad till den aktuella risken. Den bör ange vilket arbete eller vilken exponering som ska bedömas, vilken bestämmelse som tillämpas och om arbetsgivaren behöver ett tjänstbarhetsintyg eller annat begränsat besked för att kunna planera arbetet.

Medicinska kontroller är ett komplement till förebyggande arbetsmiljöarbete, inte en metod för att flytta risken till individen. Om kontrollen ger underlag som visar behov av åtgärder behöver arbetsgivaren återvända till arbetsmiljön, arbetsmetoderna och exponeringen.

Dokumentation och medicinsk integritet

Dokumentera varför en kontroll bedömts nödvändig, vilka arbetsuppgifter och risker som ligger bakom beslutet, vilka personer eller grupper som omfattas samt när uppföljning ska ske. Dokumentationen bör göra det möjligt att följa arbetsgivarens beslut utan att innehålla mer medicinsk information än vad arbetsmiljöarbetet kräver.

Håll isär administrativ arbetsmiljödokumentation och individuella medicinska uppgifter. Arbetsgivaren kan behöva veta att en föreskriven kontroll har genomförts eller om ett arbete får utföras, men bör utforma processen så att diagnoser, provdetaljer och andra känsliga uppgifter inte sprids i organisationen i onödan.

Begränsa åtkomsten till personer som behöver uppgifterna för sitt uppdrag och undvik medicinska detaljer i allmänna personalanteckningar, e-postlistor eller gruppsammanställningar. Vid uppföljning på gruppnivå bör fokus ligga på arbetsrelaterade risker och möjliga åtgärder, inte på att identifiera enskilda arbetstagares hälsotillstånd.

Ändringar 2025, 2026 och 2029 måste hållas isär

Den senaste konsoliderade versionen innehåller ändringar till och med AFS 2025:7, med undantag för AFS 2025:4 som träder i kraft den 1 januari 2029. Ett ändringsnummer visar dock inte ensamt vilken regel som gäller en viss dag; ikraftträdandedatum och övergångsbestämmelser måste alltid kontrolleras.

Översikt över ikraftträdanden
Författning Innehåll och status
AFS 2023:15 Grundföreskriften trädde i kraft den 1 januari 2025 och upphävde AFS 2005:20 och AFS 2019:3.
AFS 2025:3 AFS 2025:3 – gäller nu. Bilaga 7 och 11 trädde i kraft den 1 augusti 2025. Ändringarna i 7 kap. 1 och 6–10 §§ trädde i kraft den 9 april 2026. Vid kontrolldatumet den 12 september 2026 gäller därför hela AFS 2025:3.
AFS 2025:7 AFS 2025:7 trädde i kraft den 19 december 2025. Ändringen omfattar 2 kap. 17 § och 6 kap. 1 §. Kravet på medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg omfattar nu även annat arbete än de uppräknade asbestarbetena i AFS 2023:13, när arbetet medför att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm. Läs samtidigt sanktionsavgiftsregeln i 2 kap. 17 §, eftersom den gör ett särskilt undantag för saknat intyg i just denna utvidgade situation.
AFS 2025:4 Träder i kraft den 1 januari 2029 och avser sänkta gränsvärden för bly i blod hos kvinnor som fyllt 50 år och män samt hos kvinnor under 50 år. Den ska inte behandlas som ett redan gällande krav före detta datum.

För blyarbete är det därför särskilt viktigt att kontrollera både personkategori, aktuell bilaga eller paragraf och datum.

För historiska bedömningar före den 9 april 2026 måste de två ikraftträdandena i AFS 2025:3 hållas isär. För aktuella bedömningar den 12 september 2026 gäller båda delarna. AFS 2025:4 är däremot fortfarande kommande och får inte tillämpas före den 1 januari 2029.

Praktisk checklista och vanliga misstag

  • Utgå från dokumenterade arbetsuppgifter och exponeringar, inte enbart från yrkestitlar.
  • Kontrollera om regeln kräver medicinsk kontroll, biologisk exponeringskontroll eller tjänstbarhetsintyg.
  • Slå upp den bindande paragrafen och relevant bilaga; använd allmänna råd som stöd, inte som om de vore egna krav.
  • Kontrollera ikraftträdandedatum och övergångsbestämmelser innan rutiner eller gränser ändras.
  • Avgränsa vilka arbetstagare som faktiskt berörs och dokumentera skälen.
  • Beställ inte bredare medicinska undersökningar än vad risken och den tillämpliga bestämmelsen motiverar.
  • Planera informationsflödet så att medicinska detaljer inte når fler personer än nödvändigt.
  • Använd resultatet för att förbättra arbetsmiljön och följ upp när arbetet förändras.

Vanliga fel är att behandla kontrollen som en allmän hälsokontroll, låta alla genomgå samma upplägg, blanda samman exponering med tjänstbarhet eller anta att en genomförd kontroll ersätter tekniska och organisatoriska åtgärder. Ett annat misstag är att läsa en konsoliderad text utan att kontrollera när en viss ändring faktiskt börjar gälla.

Officiella källor och avgränsning

Denna vägledning är en praktisk översikt och ersätter inte föreskriftens bindande paragrafer, bilagor eller övergångsbestämmelser. Den är inte medicinsk rådgivning och avgör inte vilken undersökning en enskild person behöver; sådana ställningstaganden måste göras utifrån det aktuella arbetet, riskbedömningen och gällande regeltext.

Vanliga frågor om AFS 2023:15

Måste alla anställda genomgå medicinsk kontroll?

Nej, AFS 2023:15 innebär inte ett generellt krav på samma kontroll för alla. Behovet avgörs utifrån arbetsuppgifterna, exponeringen, riskbedömningen och den bestämmelse som gäller för arbetet.

Är en biologisk exponeringskontroll samma sak som en hälsoundersökning?

Nej, en biologisk exponeringskontroll är inriktad på biologiska mått på exponering, exempelvis blyhalt i blod. En medicinsk kontroll kan ha ett bredare syfte kopplat till arbetsförmåga, tidig upptäckt av ohälsa och underlag för arbetsmiljöåtgärder.

Krävs alltid ett tjänstbarhetsintyg efter en medicinsk kontroll?

Nej, tjänstbarhetsintyg är relevant när reglerna för det särskilda arbetet kräver ett sådant besked. Arbetsgivaren bör därför kontrollera rätt kapitel och bilaga i stället för att anta att alla kontroller ska leda till intyg.

Får arbetsgivaren hela det medicinska resultatet?

Processen bör utformas så att arbetsgivaren får den information som behövs för att uppfylla arbetsmiljökraven utan onödig spridning av medicinska detaljer. Administrativa besked om genomförd kontroll eller tjänstbarhet bör hållas åtskilda från diagnoser, provdetaljer och andra individuella hälsouppgifter.

Gäller ändringarna i AFS 2025:4 redan nu?

Nej, AFS 2025:4 träder i kraft först den 1 januari 2029 och ska hållas skild från tidigare ändringar. Kontrollera fram till dess den lydelse och de övergångsbestämmelser som gäller vid den aktuella tidpunkten.

Kan en medicinsk kontroll ersätta åtgärder mot exponeringen?

Nej, kontrollen är ett underlag för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och tar inte bort själva risken. Arbetsgivaren behöver använda resultat och riskbedömning för att överväga åtgärder i arbetsmetoder, organisation och exponering.